om jag har tid över imorgon ska jag nog pyssla lite med min favoritponny. kanske frisera honom och dra en borste över hans bambipäls. bara mysa lite helt enkelt. gosch, vad jag saknar tiderna. allt var så enkelt då, men samtidigt så himla komplicerat. man borde få gå tillbaks och plocka bort dom delarna man inte tycker om. nej, men all good things comes to an end. hur hade det sett ut om jag fortfarande hade stått i den där spiltan dag ut och dag in? synd bara att ingen jävel fattar hur speciell den där ponnyn är, att ingen ger honom den kärlek och uppmärksamhet han förtjänar.

det blev en hel del bilder, men jag kan inte se mig mätt på ponnyn, han är ögongodis :) 

"min bästa kompis, en kompis jag kan berätta allting för och han lyssnar alltid. bara att kurva in sig i hans varma, gosiga päls. ser hur jag speglas i hans vackra ögon och undrar om han ser sig själv i mina. älskade vän, vad skulle jag göra utan dig?"