Idag fick en kär vän vandra vidare till Trapalandas evigt gröna ängar. Min busiga och tokiga kompis Guriann. Hon kommer definitivt lämna ett stort hål efter sig, och hon kommer absolut att vara saknad. Men kan tänka mig hur nöjd hon är nu, frisk och kry, rejsandes på oändligt gröna ängar och obegränsat med mat. Fina, fina Gurre. Så mycket roligt som vi haft med henne. Alla äventyr vi gjort hade inte varit möjliga utan henne och Mitcha. Puss älskade Gurkan ♥