Ännu en finfin stalldag med Chico. Idag testade vi en uteritt och det gick super och det var så extremt mysigt, roligt, kuligt, skojigt, skönt osvosv att få rida ut i skogen igen. Shit, det har jag verkligen saknat! Skogen är verkligen min grej, haha, där stämmer det mesta och ingen som ser ifall man inte är allt för bra ;) Nämen på riktigt så var min skänkel så på plats och stadig, ingen balanshållning i tyglarna och ingen av och på. Bara det att jag inte orkade hålla allt på plats hela vägen riktigt. Märkte sista biten hem att det inte var samma precision som i början, haha.

Vi red lite längre än banken, men tordes inte satsa hela och riskera att möta halva Gällivare på skidor så här första turen ;) Och när jag skulle vända var jag beredd på en snabb vändning och rally direkt efter det (vaddå van med Lo's bomber, haha), så förstå den förvånade känslan när hästen vänder så snällt och försiktigt och sen fortsätter lunka på, haha. Vi höll oss till skritt och trav och det var bara så obeskrivligt härligt ute i snön. Hade lätt kunnat bara skritta ett helt varv utan att bli minsta less ens. Skönt också att Chicoponken höll sig på mattan idag med sin nybbis ;)

 

Och ja, gissa om jag har träningsvärk sen sist. Har till och med ont i sittbenen och det har liksom aldrig hänt tidigare trorja ;) Men ridträningsvärk är alltid välkommet, hehe. 

Så glad att ha börjat rida lite smått igen, weho!