hej, hej, hemskt mycket hej
skulle egentligen fått sova till minst tio idag, men hundfan tyckte att jag skulle vakna redan åtta. när dom andra gick började han gnälla som fan, som om han vore ensam. efter en halvtimme give or take så somnade han i alla fall. min buss gick 10.37, men missade den med flit och försökte få morsan att ringa och avboka mitt möte. men då leker hon hjältinna och kommer och skjutsar mig till skolan. suck. hade möte med majjan, eller rektor marianne. kändes skumt eftersom morsan är tjenis med henne och så.


insett att mitt svar på de flesta frågor är -jag vet inte. men det är ganska sant. när det kommer till skolan vet jag verkligen inte. det är sjukt jobbigt och jag önskar att allt bara hade blivit rätt från början. jag vet inte vad jag vill, fast jag vet vad som vore bäst. det är ingen idé för mig att börja trean. jag har så många andra kurser att läsa upp och jag hade bara trampat på samma ställe. det finns ingen mediatvåa, så jag kan inte heller hoppa ner ett snäpp. inte för att jag hade gjort det anyways .. får troligtvis gå i min egna lilla värld och studsa runt i olika klasser för att kunna läsa dom kurserna som jag saknar. men kul att börja läsa om typ femtioelva kurser som jag nästan klarat. och kul att gå runt helt ensam och inte känna en enda jävel. det blir som man gör det till, men är man mig så är det inte alltid det lättaste. så jag funderar starkt på att hoppa av skolan. det låter som ett jävligt dåligt beslut, och det är det. men även om jag inte vet vad jag vill, så vet jag i alla fall vad jag inte vill. jag vill inte fara runt som en flipperkula och känna mig mer lost än vad jag gör nu. hur fan kunde jag låta det gå så långt? och vad i helvete ska jag göra om jag hoppar av? det är ju skitsvårt att få jobb när man inte har någon utbildning. gah, kan ingen bara ta ett bra beslut åt mig, för jag orkar inte tänka och välja. varför flyttade jag inte redan från början för att gå något som verkligen sporrar mig? så typiskt att vara efterklok. jag avundas palle för att hon tog ett beslut om att flytta från allt och börja om helt på nytt, med något som intresserade henne.
tycker så synd om mina föräldrar just nu. inte nog med att deras lilla unge alltid varit misslyckad, nu är deras stora det också. jag kanske alltid varit jävligt misslyckad, men i grundskolan gick det ju i alla fall lite bra ..? nåja, har möte på måndag och är ledig tills dess ..
stanna livet för jag vill hoppa av!

vi skulle bry oss mindre om vad andra tänker om oss,
om vi insåg hur sällan de faktiskt gör det. - ethel barret