hej, hej, hemskt mycket hej
sicken jobbig dag det har varit idag.

tjurade ju över avsaknaden av fickor på min jacka. och klockan fyra får jag ett sms där det står att jag ska göra dittan och dattan med dom små djuren. och jag visste inte ens att jag skulle ha dom eftersom hon inte sa nått igår. så jag vart sur som en ättika, inte en chans i världen att jag skulle hinna rida ens en av pärlorna. så dom fick vila. fick först nipsen på lektionen. men sen kom pia och då fick hon ta henne och jag fick en ny, tiamo. hoppade en ganska givande övning. fast jag var inte så bra. i början gick det fint, fick rätt galopp, flyt and so on. men sen svammlade jag till det. men när det blev kryss, oxer, högre räcke så lyckades jag fixa det ganska ordentligt iaf. tiamo är så fin, jag gillar verkligen honom. sen om det är för att han är lätt, det vettefan. alla säger iaf att han är plättlätt ..

jossi hade mockat till båda djuren medans jag red, duktig unge. sen borstade vi varsin häst, satte på täcke och gick ut på en promenix i regnet. som tur var smådroppade det bara lite när vi var ute. gick bara en kortis runt småstallen, men båda kusarna verkade tycka att det var skönt att sträcka på benen litegrann. fyllde alla påsarna innan vi sprang iväg till kingens stall. tog in, borstade och fixade. vi fick skynda oss som bara den till ridlektionen. men vi hann. kingen var duktig. vi gjorde lite skänkelvikningar efter långsidan. sen lite öppna, sluta. kingen kan inte sluta än, så vi körde lite skänkelvikning och sen halva ställde inåt och gjorde lite sluta av något slag. nöjd med galopperna och en massa. kändes som att några poletter trillade ner tillslut om sitsen och det. när vi red tillbax till småstallen spöregnade det. så vi alla var genomblöta innan vi ens var framme. fixade klart där, åkte bil till klubben. pussade på kråkorna och for hem.
och med lite eftertanke så var det inte lo jag var arg på, utan jag var arg för att jag missade chansen att få rida båda dom bästa, det är inte ofta det händer. hur mycket jag än grubblade över det så fick det inget att bli ogjort. men ibland önskar man att dygnet hade fler timmar. nu väntar john b, tjing