hej, hej, hemskt mycket hej
ligger på sängen i jävre faktiskt. var säkert minst 7 år sen jag gjorde det sist. galet vad tiden går fort och vad mycket som hinner hända under den tiden.

mina föräldrar köpte stugan här i jävre tillsammans för en herrans massa år sen. vi var här varje sommar, och så mycket vi kunde. fick idag en flashback om hur jag, jossi och mamma brukade gå upp på bron ovanför e4an för att vinka till pappa när han kom efter arbetsveckan hemma. som vi avgudade våran älskade stuga.

fotade förra sommarn när jag tog paus i hästvaktandet och svängde förbi.

sen gick det som det gick. mina föräldrar skiljde sig och pappas företag sattes i kk. så dom tog det mesta av oss. och dom skötte det inte snyggt har vi kunnat konstatera i efterhand. han som tog huset och förstörde med det dog dock strax efter. vårt hus var det sista han hanterade. rätt åt han, fast kanske lite väl hårt strafff. men ändå. det var så jävla mycket som gick i åt helvete samtidigt.

men stugan köpte då min farmor och farfar lös. så den skulle få vara kvar i släkten eller vad man nu ska kalla det. fast dom ville nog inte ha hit någon av oss tror jag. fick den känslan i alla fall. hälsade på någon enstaka gång när man ändå passerade jävre. farmor och farfar var här ganska ofta har jag för mig, men inte lika ofta som vi var. men det kändes aldrig som samma stuga när man var på visit. det vart som så fel. även om det i princip var samma möbler kvar och det. men dom hade lagt till lite av sitt egna och ändrat. hjärnan sa att det inte stämde för fem öre.

men båda blev sjuka, och så dog farfar och sen farmor. och stugan ärvde pappa och hans två systrar. men den ena bor i kiruna och har ju redan stuga och sådant. och den andra har ändå inge körkort osv. och pappa bor ju långt åt söder och är ju knappt i gällivare och hälsar på så.. det var väl tänkt att den skulle säljas då. för jag och jossi ville ju inte heller riktigt ha den. om det vart gratis kanske. men det är ju en del att fixa, typ grunden och det. men så tänkte pappa och min ena faster ändå dela på den så vi kunde vara här om vi ville. för då hade dom börjat vara här oftare.
men när jag hälsade på i veckan var hon och hennes familj här, men påväg hem. och då skulle stugan ut på visning. så då skulle den plötsligt säljas. och då rivs den troligast, för den är ju ganska gammal.

förra året. min favoritbil som inte finns med längre,
 och snart finns inte stugan heller längre.

så den har hunnit bli lite ghetto under åren. fasaden är sliten, grunden är sned, gräsmattan har vuxit fritt tills nyss osv. det var vattenläcka förra året typ, så det enda fräscha och nya är hallen och toan. hade vi haft kvar stugan hade den kännits way to oldisch. hade lätt renoverat upp den isåfall.
idag när jag kom in såg jag en myra på golvet, sen en vid skafferiet, sen såg jag en miljon på kanten av diskhon och det. inte fräscht. jag dog nästan av äckel. bara små, svarta myror, men lika äckligt för det. sen insåg jag att det inte fanns vatten på heller.

men nu när jag ligger här kommer mer och mer minnen tillbaka och det gör fan ont i hjärtat när man ser till salu skylten nere vid infarten. vi har ju alltid haft jävrestugan. även om den inte alltid varit precis våran. och det kommer göra ännu ondare när den väl blir såld och efter det kanske riven. det kommer kännas fel.
så även om jag inte vill vara här i ghettot i 4 dagar så ska jag försöka härda, bara med tanke på att det här kan vara allra sista gången.
när jag googlade bilder på jävre kom stugan upp på en fastighetssida. så än en gång blev det konstig känsla. här kan man se fler bilder på älskade ghettot, innebilderna stämmer inte ritkigt, men ändå.. ciao