hej, hej, hemskt mycket hej
igår på hoppträningen gick det först ganska bra. dom två första rundorna var igenomsnitt okej. men sen red jag en sista runda och då var även kombinationen längd till hästavstånd. det gick piss. kan verkligen inte landa i rätt galopp och är alldeles för långsam att rätta till det. nu byter vi liite lättare, men ibland blir det kors och så. kom in i botten på kombinationen och klart hästen inte räcker till på ett språng så han får trycka in mindre än ett halvt extra och sen kasta sig över och ut. men vilken häst, han gör det och klarar det. blev så två gånger. han säger bara håll i dig pucko och så hoppar han. men det är fan tungt att känna sig så värdelös. fick nästan någon slags panikattack och kunde typ inte få luft bara på grund av världelöskänslan. så dåligt kändes det. och det är fan äckligt att få sån attack. men värsta gången kom det inge luft alls och jag fick panikandas för att få luft i lungorna. någon slags prestationsångest kanske. äckligt är det i alla fall, haha. 



fick sen värma upp valle. men det är så pinsamt att rida runt på lottas hästar när hon ser. så jag törs inte rida mer än lite halvt kravlöst, hehe. så när jag galoppera vallse hade jag för långa läder och han hade huvudet i någon form av ovan tygeln ;) sen bytte vi för olle kändes lite knackig. han hade gymnastiserat med benet uppe på staketet tidigare på dagen, så kanske det hade nått med det att göra. red runt han i alla fall och även om det var ganska länge sen jag red han så kände man att han var lite knackig, det kändes mest i galoppen. men han är så fin i alla fall. det som var allra bäst var en galoppfattning. brukar alltid fatta från skritt på båda pärlorna för vill inte råka dunsa omkring. men så testa jag trava, rida lätt och sen sätta mig ner och fatta galopp. och jäklar, behövde bara ändra höfterna och tänka galopp så fattade olle så fint. åååååh, älskar verkligen dom hästarna. man blir bara så glad av dom. så efter att ha fått åka runt på båda en stund så kändes allt lite bättre :)

idag red jag dressyr på timpan. hm, varken jättebra eller jättedåligt. känner mig som vanligt felplacerad även i denna grupp. men jag ska kämpa på. det går bättre och bättre. tankarna att ge upp kommer inte lika mycket, tur det.
what the hell. bye.